
Den här bloggen handlar om min mamma Lauras vardag. Hon föddes i Kalifornien 1919, och kom till Sverige i tonåren. Hennes mamma dog när hon var sex år och hennes svenska pappa gifte så småningom om sig, med en kvinna som inte var intresserad av att ta hand om en styvdotter, så Laura kom att flytta mellan olika släktingar.
tisdag 17 juli 2012
JAG BORDE SOVA
men behöver en liten stund på verandan innan jag faller i säng (i/på soffan).
Frågan är om det är någon idé att tjejerna kommer hit för att natta mamma, när hon bara sätter sig på tvären. Inte skulle hon lägga sig — nej då. Så när hon varit på toa och fått på sig nattröjan, men fortfarande med byxorna på, gjorde vi upp att jag skulle larma när vi ville lägga oss. Jag visste ju att Laura skulle bli trött snart, visste också att det ta'r tid innan någon kommerefter ett larm. Och visst, det tog bara en halvtimme (med gråt och elände) innan mor föreslog att vi skulle lägga oss. Men eftersom det tog en timme, för tjejerna att komma hit, se'n jag larmat, så satt mamma i sin stol och sov.
Nattningen gick tydligen utan problem, jag hörde i alla fall inga protester — förmodligen var mamma för trött för att orka streta emot. En av tjejerna var en av Lauras gamla hästtjejer.
Det betydde att klockan var tio innan mamma kommit till ro och vi var ensamma, och jag kunde flytta ut i den något svala natten.
Allt jag har för avsikt att skriva om, är som bortblåst när jag kommer så här långt. Allt jag vet är att det är fasansfull jobbigt just nu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar