DET MÅSTE VARA OHYGGLIGT SKRÄMMANDE

vakna mitt i natten och inte veta var man är. Mellan fyra och fem höll jag en mycket rädd mor sällskap. Till slut önskade hon mig en god natt och tyckte att jag kunde lägga mig

Märker att jag småler mot en tornseglare som busflyger förbi mitt högra öra — jag trodde inte att jag kunde småle spontant längre. Så skönt!

Klockan två kommer mammavakten, så att jag kan handla, hoppas vi har börjat dagen då.