på vad jag ska kunna få ihop för mat av ingenting. Jag kan väl leva på ingenting, men jag vill att Laura ska få ett lagat mål om dagen — och det blir svårt utan råvaror.
Laura sover fortfarande, hon har sovit hela natten. Visserligen låg hon länge och småpratade. Vi var nästan färdiga med nattningen innan nattarna kom. Våra kvällar blir harmoniska utan nattning, så jag har bestämt mig för att säga upp den.
När jag höll på att lägga mig ropade hon och sa', är det ingen som kommer ihåg att jag fyller hundra år i dag. Jag talade om att det fortfarande var juli så att det dröjer några månader till hon har födelsedag — och att hon har några år kvar till hundra. Då blev hon generad, bad om ursäkt och tyckte att det var pinsamt. Älskade mamma!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar