ÅTTA TIMMARS OBRUTEN SÖMN!

Drygt åtta timmar till och med. Visserligen vaknade jag vid sex-draget för jag behövde gå på toa, men orkade inte masa mig ur sängen. Somnade om och sov ända till klockan åtta. Jag hade nog kunnat somna om, men hörde att Laura rörde sig. Hon var tvungen att hålla i munnen, för annars skulle hon dö, se'n blev det bara värre, utan att bli så illa som det kan bli. 
Efter nästan en timme vågade jag föreslå att hon skulle stiga upp och klä på sig. Allt gick bra, ända tills vi bara hade en förflyttning kvar. Då gick luften ur henne, hon blev som en trasdocka, som dreglade, grät och skrek, när hon inte var som en stålfjäder, med förvånansvärt stora kroppskrafter.
Drygt en halvtimme tog det innan hon orkade flytta över till sin fåtölj.
Frukost och fika är avklarat, tidigare än vanligt, så jag får väl fixa lite frukt åt oss, om en stund.