
Den här bloggen handlar om min mamma Lauras vardag. Hon föddes i Kalifornien 1919, och kom till Sverige i tonåren. Hennes mamma dog när hon var sex år och hennes svenska pappa gifte så småningom om sig, med en kvinna som inte var intresserad av att ta hand om en styvdotter, så Laura kom att flytta mellan olika släktingar.
måndag 9 juli 2012
ATT SE HELA MÄNNISKAN
förefaller svårt.
Lekamligen ta’r man nog hand om de sina i vår kommun, men i övrigt anser man tydligen att äldre personer bör nöja sig med Jularbo och att dricka kaffe tillsammans.
Stimulans tycks vara ett okänt begrepp — handläggaren till och med antydde att äldre personer ville sitta sysslolösa!
Nåja, får jag hjälp med nattning och en del praktiska bestyr, kanske jag orkar se till stimulansen själv. Just nu orkar jag inte ens fundera över hur.
Tjejen från hemtjänst är nog bra, men ack så pratsam och beskäftig. “Är alla dina vänner så hurtiga?” frågade Laura, när tjejen hade kommit och genast började organisera sig och dagens tidningar.
Borde naturligtvis lägga mig, men jag njuter så av ron tillsammans med katterna här på verandan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar