onsdag 20 juni 2012

VILKEN DAG!


Hade hoppats att det skulle bli en skaplig dag, eftersom jag lät mor sova tills hon vaknade. Men nej, vi hann inte mer än ner i salen förrän det satte igång. Och så har det fortsatt hela dagen.
Senast när vi skulle från toa, höll på att inte få henne därifrån.
Som ofta, har följt en klar och redig (relativt) stund, efter anfallet. Jag sa rent ut att om hon blev så dålig att hon inte kunde hjälpa till att flytta sig, måste hon flytta till ett ställe där hon kunde få mer hjälp. Hon tog det sakligt, och höll med fast tyckte det var sorgligt att vi inte kunde bo tillsammans. I sanningens namn vet jag inte hur mycket av det vi sa, som verkligen gick in.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar