SÖNDAG

Dagen började betydligt bättre än gårdagen. Försökte ägna mig uteslutande åt mor, för att hålla det goda humöret vid liv, och det såg ut att lyckas. Men så blir hon plötsligt SÅ trött, jag säger att det är en halvtimme kvar till kaffet, men nu orkar hon inte längre hålla huvudet uppe. Det påminner mycket om torsdagens händelse, men hon är inte sned i ansiktet. Lyckas få in henne i salen så hon kan lägga sig på soffan. Hon är utom sig, kvider och säger: "undrar om Lisa hade det så här när hon dog?". 
Jag gör kaffe, men får rusa tillbaka när mor är förtvivlad. Det ger sig så småningom, men det ta' gott och väl en timme innan hon hämtat sig och kan flytta över till fåtöljen. 
Talar med Elisabeth ett par gånger, hon gissar på ännu en TIA attack, och vill att vi slutar med Ebixa, som tydligen kan förorsaka blödningar i hjärnan.
Nu, när jag snart ska värma på quichen, är läget bra, men hon tror att någon hyser hemska planer mot henne.