JAG PLOCKAR UPP

alla sängkläder Laura slängt på golvet under natten, och breder försiktigt en filt över henne. Som så ofta förr, tänker jag på alla gånger hon måste ha brett på mig, när jag sparkat av mig täcket, som barn. Våra tankar, skiljer sig säkert åt, men inte ömheten vi känner när vi betraktar någon som står oss nära.

Vi var båda rätt avslagna i går, båda satt vi mest försjunkna i våra egna tankar.
Först på kvällen blev Laura (som vanligt) lite orolig. Hon skulle gå till korsvägen, där någon skulle möta henne. 
Och, också som vanligt, uppstår en situation som är svår att hantera, när mor behöver gå på toa. 

Fredag, duschdag — jag får väl anlägga ett pollyannaperspektiv och vara glad över att det är en hel vecka till nästa fredag.