tisdag 29 januari 2013

DET BLEV SENT IGÅR.

Laura ville lägga sig strax efter klockan sju. Mitt larm gick 19:18 — en och en halv timme senare, satt vi fortfarande och väntade. Då var Laura trött och rätt orolig, men tack och lov, ändå på gott humör.
Jag larmade igen, och 21:40 kom natten. Precis som på sjukhus, är ofta natten trevligare än dagfolket. De utstrålar nästan alltid ett lugn och en trygghet, som ofta saknas hos dagen. Kanske är det för stressigt på dagarna, så den personalen aldrig riktigt hinner hitta sig själv.
Hur som helst gick nattningen bra, även om de tjejerna inte kan rutinerna.
Det vore kanske dags att se över larmrutinerna — att behöva vänta i nästan två och en halv timme, är inte acceptabelt. Det är trots allt en tjänst vi betalar för. Enligt natten hade tjejerna aldrig fått vårt larm.
Problemet här är ju att alla mina frågor möts av en bedövande tystnad.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar