springer ifrån mig. Laura var glad och rätt pigg när hon vaknade, men hon hade bara kommit i rullstolen så förlorade hon medvetandet. Det var bara att flytta henne till sängen. Det tog en stund innan jag märkte att hon kom till sig, men hon var fortfarande inte kontaktbar, och det hela övergick i sömn så småningom.
När hon väl vaknade var hon på sitt allra soligaste humör och tämligen klar, och vi har haft en bra dag tillsammans.
Det här betydde att vi inte kom till köket förrän på eftermiddagen — och inte heller då hann jag ta hand om päronen, som borde tas om hand nu.
Resten av dagen tog matlagning och akut byråkrati mina krafter i anspråk.
I går (vilket har hunnit bli i förrgår nu) kom ju mor upp så sent att det inte var aktuellt med någon middagsvila. Det gjorde att hon somnade så fort hon kom i säng — och ännu en gång funderade jag över om det är så smart med middagsvilan.
Det blev ju ingen middagsvila i dag heller, så mor somnade snart, men vaknade efter några timmar. Jag tror och hoppas att hon har kommit till ro nu, så jag kan återgå till sängen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar