bemöta sina medmänniskor, som man själv vill bli bemött — man ska bemöta dem, som de vill bli bemötta!
Det är mycket möjligt att tjänstarna vill bli gullade med, men jag är inte säker på att de skulle uppskatta att att man förringade deras intellektuella förmåga — i den mån det finns någon. Ändå är det precis vad de gör.
I går kväll när vi väntade på dem, diskuterade vi vackra ord, via medmänsklig kom vi in på moraliska frågor — och jag ser hur Laura blommar upp när hon kan föra ett samtal, av det här slaget, utan att tappa tråden.
Så kommer tjänstarna, snälla och rara, men inte mer, och på två minuter förvandlas Laura till en sturig tvååring, som vägrar att ta på sig nattkläderna.
Jag begär inte att de ska diskutera lyrik eller nationalekonomi — bara att de ska tala till henne som till en vuxen medmänniska.
Det har varit en bra dag, förutom den vanliga middagsvilan har Laura varit uppe hela dagen.
Hav tålamod, jag kommer att fortsätta att gnälla över infantiliseringen och deras bristande förmåga att plocka undan efter sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar