Elisabeth (Lauras läkare) har fått ett mejl från kommunen angående godmansskapet. Där tycks de bland annat vara orolig över Lauras matvanor — något de aldrig talat med mig om. De har överhuvudtaget ingen aning om vad vi äter.
Vi är ju båda övertygade om att hon får bättre mat och omvårdnad av mig, än vad hon skulle få om kommunen fick bestämma.
På sista tiden har hon vaknat vid tiotiden, så kanske måste kommunen hitta på något annat skäl till att ta' över, än att hon ligger för länge i sängen.
Ett lustigt sammanträffande att mor just i dag, upprepade gånger, lovprisar frukosten och säger att all mat jag ger henne är så god!
Eftersom Elisabeth råkar ha sina vägar förbi i nästa vecka, så kommer hon att göra ett hembesök, för att kunna rapportera hur vi har det.
Vi konstaterar att det här inte har ett dugg med Lauras välbefinnande att göra — det är en fråga om prestige.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar