onsdag 7 augusti 2013

EFTERSOM JAG ÅKTE HEMIFRÅN

före klockan tio, så vet jag inte om någon var här då. Förmodligen inte, eftersom jag kom hem kvart i elva och då ser en bil svänga ut från vår uppfart. De åker mot byn, och inte åt mitt håll, så de ser mig inte.
Ser sedan när jag kommer in att någon har ringt från ett skyddat nummer strax efter tio — kan möjligtvis vara den omtalade chefen.
_ _ 
Så har mor kommit upp, tjejerna åkt och vi har intagit vår frukost.
Tack och lov var det en av de bättre tjejerna (och en mesig typ), allt de visste var att rutinerna är ändrade, de ska vara här halv elva.
Om Liam framfört hälsningen eller ej, får jag väl aldrig veta — tror chefen om att inte bry sig om den — så jag skickade med tjejerna en hälsning igen. Talade om att jag vill vara delaktig i alla beslut som fattas, dessutom sade jag att det är in i norden fegt av chefen att inte tala med mig utan låta tjejerna ta’ smällen — och sade att de gärna fick framföra även det.
Det skulle vara skönt om det här var avklarat nu, så att livet kan återgå till det normala.

2 kommentarer:

  1. Det är ju en sanslös följetång! Men jag hoppas det här var sista kapitlet. Du behöver ju lugn och ro!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mette,
      Ja, nog är den sanslös - men det är ju hela hemtjänstorganisationen också. Irriterande - men inte förvånande.
      Allt jag vill är att ha så lite med hemtjänsten att göra, som bara är möjligt.

      Radera