torsdag 27 juni 2013

”NU ÄR VI SNART FÄRDIG”,


säger Lene. ”Jasså vi är färdiga” säger Laura. 
Jag trodde att det bara var i Norrland man stympade adjektiven, men det tycks vara vanligt även här.
I går morse var Laura så trött att det nästan inte gick att få kontakt med henne. Hon kved bara när tjejerna skötte hennes morgontoalett, och fick stanna kvar i sängen. Nattsömnen hade inte varit allför god, så jag tyckte inte att det var konstigt, men var nog en aning betänksam eftersom hon inte ens svarade på tilltal. Men som vanligt vände det snabbt, och så snart tjejerna gått blev hon solig och glad inför tanken på frukost. 
Jag har köpt några krukväxter för verandan och vi diskuterade möjligheten av att plantera ut den ena, googlade och läste om växterna för att få reda på hur härdiga de är. 
Efter en lång och trevlig frukost enades vi om att det skulle vara bra att stiga upp. Tjejerna kom realtivt snabb, men då hade mor ändrat sig, och det krävdes en del övertalning för att förmå henne att lämna sängen.
Det blev en lång dag, för oss båda, eftersom vår hyggliga frissa kom för att klippa Lauras hår blev det inte någon middagsvila. Laura var stundtals mycket trött men ville inte lägga sig tidagre än vanligt. Hon var på gott humör hela dagen, men talade stundtals osammanhängande. 
Men språkkänslan sitter som berget.

Ännu en grå och våt dag stundar. Vi kommer att få sitta i köket även i dag. Något som underlättar för mig, eftersom det då blir lättare att laga mat och sköta inomhussysslor. Jag behöver inte heller ha dåligt samvete för att jag inte ägnar mig åt trädgården så snart mor kommit i säng.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar