TACKSÄGELSEDAGEN

och jag är mer tacksam än jag kan säga, över att mor, också i dag, åt ordentligt utan att konstra. Vi konstaterade båda att vi åt för mycket pumpapaj, men gott var det.
För tillfället har Laura fått tillbaka sin kraftfulla stämma, och låter inte så gammal på rösten — och tjuvpojksleendet har också det återvänt.

Det skulle vara så skönt om vi kunde komma ut och promenera — men att köra rullstol på vår grusplan är inte att tänka på. Och jag orkar ju inte längre flytta över mor till bilen, när hon inte alls kan hjälpa till.