på arbetsbordet — en gris jag fått av Laura — och tänker på alla gulliga handlingar av det slaget, som hon var expert på. Små uppmuntrande handlingar som bevis på sin omtanke — så ofta hon kom hem med, eller skickade, en liten pryl. En pryl, som ofta bara hon och jag förstod varför hon stack till mig.
Jag försöker att minnas hennes ord och tonfall — ibland är det svårt, för dagens mycket långsammare mor står i vägen för den verbala, slagfärdiga och spontana Laura jag vill minnas.
Den här bloggen handlar om min mamma Lauras vardag. Hon föddes i Kalifornien 1919, och kom till Sverige i tonåren. Hennes mamma dog när hon var sex år och hennes svenska pappa gifte så småningom om sig, med en kvinna som inte var intresserad av att ta hand om en styvdotter, så Laura kom att flytta mellan olika släktingar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar