
Den här bloggen handlar om min mamma Lauras vardag. Hon föddes i Kalifornien 1919, och kom till Sverige i tonåren. Hennes mamma dog när hon var sex år och hennes svenska pappa gifte så småningom om sig, med en kvinna som inte var intresserad av att ta hand om en styvdotter, så Laura kom att flytta mellan olika släktingar.
tisdag 21 augusti 2012
"JAG KAN SITTA HÄR
utan att förstöra för någon?"
Älskade mor, vad kan jag göra för att du ska känna dig trygg, glad och nöjd med tillvaron. Men har man i hela sitt liv varit rädd för att göra fel, så lär det inte gå att ändra på nu. Det här är känslor och beteenden som nöttes in med stryk när Laura var barn.
Jag kan bara försöka föreställa mig hur det måste vara att försöka reda ut begreppen, när man inte vet var man befinner sig — och inte kan visualisera det som är utanför ens synfält.
”Jag bor alltså inte på Fenton Road?”
Jag berättar var vi bor, och hur länge vi gjort det. Det syns att mor har svårt att få ihop begreppen, och hon känner sig korkad.
Det blir inte så mycket läst, nu när mor vaknar relativt tidigt. På kvällarna är jag oftast för trött för att läsa. Ser fram emot att läsa ut ”Att möta personer med demens”.
Om det inte regnar för mycket så kommer grävaren vid halv åtta i morgon bitti. Och Kersti ringer vid åttasnåret — demenssjuksköterskan — för att höra om de kan kan komma och titta på Lauras trycksår, innan hon kliver ur sängen. Hon ringde på eftermiddagen, tror nog att ryktet om mig och mina synpunkter på hemtjänst spritt sig. Kanske vill hon sondera läget — hon sa att hon hört att hemtjänst inte fungerade. Får se vad som händer, jag tycker bra om henne, hon hör till de bättre.
Laura ska till frissan 13:30, så det blir en full dag, bäst jag går och lägger mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar