onsdag 2 april 2014

LAURA ÄR VAKEN OCH PIGG


men vägrar att släppa taget om täcket. Jag orkar inte resonera med henne, utan går därifrån. Hon är lika pigg och glad, när jag kommer tillbaka — och håller lika hårt i täcket. På min fråga om hon vill ligga kvar i sängen, eller gå upp, svarar hon att hon vill ligga kvar OCH stiga upp. Jag lämnar henne igen. När jag kommer tillbaka för fjärde gången, lyckas jag förmå henne att släppa greppet om täcket, och hon samarbetar när jag vänder på henne och ser till att medikamenterna kommer på rätt plats.
Frukosten aväts under glatt samspråk, mor levererar den ena ordvitsen efter den andra, och diskuterar utrotningshotade ord.
Nu läser mor läser tidningen och jag fortsätter läsningen av  min intressanta bok (se föregående inlägg). Jag får lov att hejda mig, när jag läser något riktigt intressant, och är på vippen att dela mina nyvunna kunskaper med mor. Den här boken skulle ha intresserat henne storligen, för några år sedan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar