söndag 7 juli 2013

”HUR GICK DET I GÅR KVÄLL”,


frågar Josefine. Först förstår jag inte vad hon menar, men så minns jag att Laura var ledsen, eller snarare upprörd, i går kväll när Josefine och Liam nattade henne. Det gick snabbt över, och jag tänkte inte mer på det. Men Josefine, hade tänkt mycket på det under natten. Hon är sommarvikarie, ambitiös och vän. Jag hoppas, för hennes egen skull och för patienternas skull, att hon inte förblir undersköterska, utan går vidare till sjuksköterska eller läkare.
Naturligtvis vore det bäst för patienterna inom hemsjukvården, om hon stannade här, sådana som hon behövs — men det vore synd på så rara ärtor om hon nöjde sig med den här nivån.
Ännu en strålande dag, jag är glad för varje dag vi kan sitta på verandan. Även om det betyder att jag får mindre gjort inomhus, jag kan ta’ ut strykbrädet på verandan — men knappast disken, så det blir nattarbete.
Jag försöker hålla undan lort och högar som lätt växer mig över huvudet — men jag får vara glad om jag lyckas behålla status quo. När jag gjort vad som är absolut nödvändigt, har jag varken tid eller kraft att gripa mig an, allt det andra som jag i orealistiskt övermod tänkt mig att göra.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar