börjar återvända. När dagarna är så inrutade som våra är, så märkes
det så väl att det är betydligt ljusare nu, än för ett par veckor sedan. Fast
tjänstarna är över en halvtimme försenade nu, så är det ändå ljusare än, för en
vecka sedan, när de för en gångs skull, nästan kom i tid.
Laura
är otålig, hon är hungrig och vill komma upp ur sängen NU.
Jag
har förstått att Laura blir extra besvärlig när hon känner sig osäker — och
inte tycker jag det är underligt, eftersom de kan skratta åt vad hon säger, när hon inte alls avser att vara rolig. Jag har inte fattat om de försöker slå bort vad mor säger, genom att skämta bort det, eller om de är så korkade att de verkligen tror att hon skämtar, när hon bara säger ifrån.
dagens stilleben
Det kan tyckas småttigt att bli sur över den här sortens slarv, men dagar när det krävs en kraftansträngning att plocka upp sådant som jag själv tappar och stökar till, så har jag varken tid eller ork, att fyra gånger om dagen plocka upp, torka upp och vika ihop efter tjänstarna. Så här års är golvet sjöblött efter varje besök, trots skoskydd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar