är den andra lik. Det är som vore det karbonpapper mellan dagarna. På kvällen är jag i regel för trött för att sammanfatta dagen — och nästa dag har jag glömt bort hur den var.
Somliga dagar är Laura väldigt oföretagsam. Även om hon har något att läsa, så bara sitter hon, utan att göra något — eller ägnar timmar åt att, med förstoringsglas, läsa den finstilta texten i en annons.
Jag känner mig skyldig som inte kan föra intressanta samtal, eller ge henne roliga saker att titta på. Men strax innan vi gick och lade oss i kväll, så sa hon att det varit en väldigt trevlig kväll.
Hemtjänst fortsätter att dyka upp här på tider som de inte ska dyka upp, och har inte en aning om att jag ringt och lämnat meddelanden.
Dialog med socialchefen är på gång — får se om det leder till något.
Den här bloggen handlar om min mamma Lauras vardag. Hon föddes i Kalifornien 1919, och kom till Sverige i tonåren. Hennes mamma dog när hon var sex år och hennes svenska pappa gifte så småningom om sig, med en kvinna som inte var intresserad av att ta hand om en styvdotter, så Laura kom att flytta mellan olika släktingar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar