vardagen innehåller den vanliga vänliga blandningen av samvaron med mor, hushållssysslor med det evigt dåliga samvetet för allt jag inte gör, och den så gott som dagliga irritationen över tanklös, slarvig, och ibland, okunnig hemtjänstpersonal (och naturligtvis dåligt samvete för att jag är så småsint och retar mig på dem).
I morse var jag på vippen att ge Liam ett ord på vägen, innan han gick — men vetskapen om att inget biter på honom och att det bara skulle öka spänningen oss emellan, fick mig att avstå.
Tack för de mejl, några av er skickat — jag kan inte lova att svara på dem, men de värmer mitt hjärta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar