in under soffan när somliga tjänstare kommer. Funderar på om de har påverkats av mig, eftersom det är samma tjänstare som får mig att vilja krypa in under soffan.
Jag viker ihop, plockar upp, sopar upp blomjord, jordnötter och diverse förbandsartiklar från golvet — blir tvungen att gå efter en bordskniv för att skrapa loss ett antal odefinierbara kladdiga fläckar från golvet. Så trevligt det skulle vara om alla omgående tog hand om sådant som råkar falla till golvet — jag skulle uppskatta det oändligt mycket mer än att tillönskas en trevlig dag, tre gånger (av samma person), innan vi äntligen lämnas ensamma.
Nästa varje gång jag planerat att uträtta ärenden under middagsvilan, så kommer folket så sent att jag får skrinlägga mina planer. I dag kom de över en halvtimme senare än avtalat, så jag blev tvungen att ta hand om deg och middagsmat istället för att klara av mina ärenden.
Visst förstår jag att mycket oförutsett kan inträffa, och det är inte hemtjänstarnas fel — däremot kan jag tycka att det är dålig planering att inte ha en bättre beredskap, eftersom det inträffar så ofta. Nu kan man tycka att jag efter ett par år med hemtjänst, borde ha lärt mig att inte planera något. Men jag tycker det är nonchalant, att inte tro att vårdtagarna och deras anhöriga har annat att göra än att tacksamt ta emot hjälpen när den behagar infinna sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar