så trött, att hon var knäpptyst medan tjejerna hjälpte henne. Det var sansade tjejer, så jag lämnade dem och passade på att packa in utebelysningen, som har legat som en spagettiportion ända sedan jag plockade in den i februari. Inget svårt jobb, men tidsödande och tålamodsbefrämjande.
När Laura fått kläderna på sig, var hon helt frånvarande, och fick ligga kvar i sängen. Vi gjorde upp att jag skulle ringa när vi behövde hjälp jag sa uttryckligen att ingen skulle komma vid de vanliga tiderna. Tror nå'n att det hjälpte‽ Klockan tre stod två redobogna tjänstare utanför dörren. Men det hörde inte jag, så jag larmade en stund senare, när mor var pigg och ville komma upp. Halv fem stod ett annat par på trappan för att hjälpa mor upp! De måtte aldrig tala med varandra.
För ett par dagar sedan skickade sköterskan med ett par flaskor näringsdryck till mor. Jag gav mor en slurk, hon drack den snällt, men sa: "I prefer coffee". Jag förstår henne, alla näringsdrycker jag smakat, är ju sällsynt osmakliga. Nästa dag gav jag henne en ny slurk — hon tog en klunk, sköt den ifrån sig med ett ord: "ekelhaft".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar